Barnarbete eller behövda barn?

Hos oss har vi inga som helst åsikter om Dotterns rum eller hennes egen toalett, hon får hålla dörren stängd för att vi ska slippa se skiten. Däremot tycker jag att det är irriterande om hon brer ut sig i de allmänna utrymmena och inte plockar undan efter sig och jag gnäller allt som oftast över det, tyvärr är jag likadan...men jag kan ju alltid klara mig med att säga att det är en egenskap hos mig som jag försöker ändra, hon tjänar på att från början undvika den egenskapen...

Jag förväntar mig också att hon lägger sin smutstvätt i tvättkorgen och sorterar in den rena tvätten själv, att hon tar med sig soppåsen som står vid ytterdörren, att hon tömmer diskmaskinen och att hon någon gång dammsuger även i de allmänna utrymmena. Hon fick även vara delaktig i upprustningen av lägenheten, måla lister och hjälpa till vid tapetsering o dyl.

Jag hämtar inte smutstvätt i hennes rum, däremot kan jag påminna henne om att göra det. Jag städar inte hennes rum, trots att jag nyser av allt damm när jag lägger in tvätthögen på hennes säng. Om det är hennes tur att plocka upp disken i diskmaskinen, då låter jag det stå kvar tills hon gör det, har hon lovat att göra någonting, får hon faktiskt göra det också.

(Ovanstående är nästan sant, Ideal-Ister är konsekvent och uthållig , men den vanliga Ninja-Ister får naturligtvis dåranfall ibland och gör/säger saker som inte borde göras...men ibland står jag ut med att diskbänken fylls av disk för att inte diskmaskinen är tömd...det ni!)

För mig handlar det inte bara om att lära henne att ta ansvar utan också ge henne känslan av att hon är behövd, att hon tillför någonting till familjen, att hon har en funktion att fylla i flocken. Livet är inte bara rättigheter, livet är också en mängd skyldigheter, man ska bidra i den mån man kan.

Jag tycker inte att hon ska ha extrabetalt för det arbete hon gör hemma, det ingår i månadspengen. Däremot kan jag använda mig av penningstraff om inte saker blir gjorda, som tur är har det inte behövts, hittills har hot räckt bra. Argument som "men jag går ju i skolan, har läxor" biter inte heller, hon har ju faktiskt tid att titta på såpor på TV, det gäller att prioritera.

Definitionsmässigt tycker jag att det är barnarbete om jag betalar, men om jag inte betalar ger jag henne möjligheten att vara behövd. Jag är emot barnarbete.

Hur gör ni? Ger ni barnen extrapengar när de gör någonting i hemmet? Eller tycker ni också att alla ska bidra till familjens gemenskap, utan extrabetalt, bara för att känna sig behövda?