Hemma igen vid datorn, har till och med hunnit sova middag en stund. Lördagar är underbara!
Clas Ohlsson hade som vanligt massor av saker som var intressanta, kom hem med 1 GB USB-minne, DVD- och CD-skivor plus några glödlampor. Hittade inga vackra skruvmejslar idag, det var inte rätt färg på dom.
Budo-butiken fick besök också; inhandlade ett par gi-byxor, byxorna som hör till min dräkt är inte riktigt bra, de är tänkta att bäras av en höftsmal man... det är inte så kul när byxorna sitter tajt när man sparkar högt, det händer att resten av kroppen liksom följer med benet då...
Naturligtvis besökte jag en boklåda också, det ingår ju i stadsrundan. Men det blev enbart pocketböcker - köp fyra betala för tre är ju så förmånligt.
Nu tänkte jag ta en cykeltur ner till Staden, det är en massa aktiviteter ikväll, Å-natta, kallas det.
Om jag orkar klä på mig.
lördag, september 30, 2006
Gillar Classe Ohlsson
Lördag förmiddag. Ingen sol. Ingen taggtråd i halsen. Nyduschad, nyfrukostad.
Pengar kvar på kontot.
Classe Ohlsson here I come!
Pengar kvar på kontot.
Classe Ohlsson here I come!
fredag, september 29, 2006
Jag firar fredag
I morse gick jag upp med känslan av att ha lite taggtråd kvar i halsen. Under dagen har i princip alla varit idioter, jobbet har varit trist och arbetsuppgifterna vansinnigt onödiga. Lunchen smakade läbbigt och det fanns inget gott till kaffet.
Bestämde mig för att promenera hem, det är knappt fem kilometer. Under promenaden upptäckte jag att taggtråden var helt borta, människorna började se riktigt trevliga ut och solen sken härligt. Kom hem, bytte om och tog en löptur på dryga halvtimmen.
Nu ska det bli riktigt trevligt att bädda rent och dammsuga!
Bestämde mig för att promenera hem, det är knappt fem kilometer. Under promenaden upptäckte jag att taggtråden var helt borta, människorna började se riktigt trevliga ut och solen sken härligt. Kom hem, bytte om och tog en löptur på dryga halvtimmen.
Nu ska det bli riktigt trevligt att bädda rent och dammsuga!
Ister gillar fredagar
Äntligen fredag!
Efter en eftermiddag och kväll i sängen känner jag mig pigg, glad och beredd att ta itu med dagens arbete! Lögn, naturligtvis, men om mitt bättre jag låtsas det, kanske mitt sämre jag går på det.
Det blir nästan att härja fritt hela dagen, mina kolleger är här bara en stund på förmiddagen, lediga på eftermiddagen...jag tror att jag ska möblera om lite här..
Och snart kommer gruppen som ska träna i gymnastiksalen. De behöver säkert några nya övningar. Hehe.
Efter en eftermiddag och kväll i sängen känner jag mig pigg, glad och beredd att ta itu med dagens arbete! Lögn, naturligtvis, men om mitt bättre jag låtsas det, kanske mitt sämre jag går på det.
Det blir nästan att härja fritt hela dagen, mina kolleger är här bara en stund på förmiddagen, lediga på eftermiddagen...jag tror att jag ska möblera om lite här..
Och snart kommer gruppen som ska träna i gymnastiksalen. De behöver säkert några nya övningar. Hehe.
torsdag, september 28, 2006
Lat-dag
Flexade hem efter lunchen från jobbet idag, nu ligger jag på minus 41 timmar. Sommarens långa luncher och tidiga hemgångar gav resultat. Enligt administrationen leder jag minusflex-ligan...ingen annan (vi är 50 pers) har så många timmar. De flesta har plustimmar, en del har så mycket plus att de har fullt sjå att hålla sig inom gränsen.
Det lustiga är att jag även ligger i topp på flest antal nya patienter. Kan det hänga ihop med att jag ofta glömmer att gå på möten och annat onödigt tjafs som tar patienttid? Jag är av åsikten att nästan all tid då man inte har patient med är onödig.
Så eftermiddagen har tillbringats i sängen! Min Älskade har varit sjuk hela veckan och jag kände i morse att det var lite taggtråd i halsen. Jag har inte för avsikt att bli sjuk, så jag ligger och gottar mig i sängen hela den här kvällen, har köpt lite godsaker som jag kan proppa i mig, har en tidskrift och böcker...jag vilar mig frisk idag! Immunförsvaret ska få chansen att jobba i fred.
Det är skönt att tillåta sig en lat-dag.
Det lustiga är att jag även ligger i topp på flest antal nya patienter. Kan det hänga ihop med att jag ofta glömmer att gå på möten och annat onödigt tjafs som tar patienttid? Jag är av åsikten att nästan all tid då man inte har patient med är onödig.
Så eftermiddagen har tillbringats i sängen! Min Älskade har varit sjuk hela veckan och jag kände i morse att det var lite taggtråd i halsen. Jag har inte för avsikt att bli sjuk, så jag ligger och gottar mig i sängen hela den här kvällen, har köpt lite godsaker som jag kan proppa i mig, har en tidskrift och böcker...jag vilar mig frisk idag! Immunförsvaret ska få chansen att jobba i fred.
Det är skönt att tillåta sig en lat-dag.
onsdag, september 27, 2006
Metodutveckling
En 45 minuters Power Walk (= rask promenad) till jobbet på morgonen gör att krafterna börjar sina framåt 11-tiden...får nog gå in på mitt behandlingsrum, tända röda lampan, lägga mig på britsen och vila en stund, insvept i värme och filtar.
Jag kan ju säga att jag testar en ny avspänningsteknik, då kan jag kalla det för metodutveckling.
tisdag, september 26, 2006
Klagomål
Diskuterade hantverkare på fikat idag och samtliga hade dåliga erfarenheter; hantverkarna kommer möjligtvis den dagen de har lovat, de kladdar ner i hemmet, tar aldrig av sig skorna, kräver att vi möblerar om för att de ska kunna sköta sitt arbete och tar hutlöst betalt - även för deras restid!
I mitt landsting får patienten tillbaka patientavgiften om hon får vänta mer än 30 minuter på planerad tid. Och har ni någonsin sett hemtjänstpersonal gå in till sina kunder med leriga stövlar? De har minsann tid att ta på sig blå plastsockor, inte debiterar de sina kunder för restid heller!
Och folk klagar på vården?!
I mitt landsting får patienten tillbaka patientavgiften om hon får vänta mer än 30 minuter på planerad tid. Och har ni någonsin sett hemtjänstpersonal gå in till sina kunder med leriga stövlar? De har minsann tid att ta på sig blå plastsockor, inte debiterar de sina kunder för restid heller!
Och folk klagar på vården?!
måndag, september 25, 2006
Bristande nattsömn
Känner mig trött och seg idag, sov knappt någonting inatt.
Låg och vred mig halva natten...låg på höger sida, låg på vänster sida, i min Älskades famn, på min Älskades arm, låg på rygg, låg på mage, täcke på och täcke av... men klockan bara tickade vidare och när jag äntligen kände att jag började ramla ner i sovdimman fick jag en armbåge i ansiktet... klarvaken igen!
Jag gick upp och drack lite äcklig varm mjölk och läste en tråkig bok..och försökte igen, minns att jag tittade på klockan 0315 sedan vaknade jag nog varje halvtimme och stirrade hatiskt på väckarklockan.
Vid halvsju, då jag skulle upp var jag däremot halvdöd. Det var nästan omöjligt att få upp ögonen, ännu värre var tanken på att jag skulle sätta foten på det kalla golvet... så jag stämplade fast mig på min Älskades arm, halvlåg över hans överkropp så att han inte heller skulle ta sig upp.
Vi sov vidare till 07.15...därefter var det multitasking som gällde - lite läskigt är det att borsta tänderna samtidigt som man äter frukostmacka och sköljer rent med kaffe...men allting går om man bara vill!
Fast nu börjar det sega till sig ordentligt i hjärnan.
Låg och vred mig halva natten...låg på höger sida, låg på vänster sida, i min Älskades famn, på min Älskades arm, låg på rygg, låg på mage, täcke på och täcke av... men klockan bara tickade vidare och när jag äntligen kände att jag började ramla ner i sovdimman fick jag en armbåge i ansiktet... klarvaken igen!
Jag gick upp och drack lite äcklig varm mjölk och läste en tråkig bok..och försökte igen, minns att jag tittade på klockan 0315 sedan vaknade jag nog varje halvtimme och stirrade hatiskt på väckarklockan.
Vid halvsju, då jag skulle upp var jag däremot halvdöd. Det var nästan omöjligt att få upp ögonen, ännu värre var tanken på att jag skulle sätta foten på det kalla golvet... så jag stämplade fast mig på min Älskades arm, halvlåg över hans överkropp så att han inte heller skulle ta sig upp.
Vi sov vidare till 07.15...därefter var det multitasking som gällde - lite läskigt är det att borsta tänderna samtidigt som man äter frukostmacka och sköljer rent med kaffe...men allting går om man bara vill!
Fast nu börjar det sega till sig ordentligt i hjärnan.
söndag, september 24, 2006
Funderingar kring höstdagjämning
Igår var det höstdagjämning, det ena av två dygn på året då natt och dag är lika långa. Nu på hösten tar natten över mer och mer, mörkret kommer tidigare och tidigare. Det kommer att bli längre nätter ända till mitten av december, kring Tomasdagen är den längsta natten...midvinter.
Det är en härlig tid framför oss - tid att dra sig tillbaka efter vårens och sommarens intensiva liv, nu kan man tända ljus, sitta och kura med en bra bok (eller bloggen för den delen) och ta igen sig lite efter den hektiska sommaren.
Jag hade tänkt göra mycket nu i höst, men har kommit fram till att det bästa för mig nu är nog att bara vara... inte engagera mig för mycket i alla projekt utan koncentrera mig på att må bra och ta väl hand om min kropp.
Så nu ska jag ta och beställa några böcker, hurra för längre nätter!
Det är en härlig tid framför oss - tid att dra sig tillbaka efter vårens och sommarens intensiva liv, nu kan man tända ljus, sitta och kura med en bra bok (eller bloggen för den delen) och ta igen sig lite efter den hektiska sommaren.
Jag hade tänkt göra mycket nu i höst, men har kommit fram till att det bästa för mig nu är nog att bara vara... inte engagera mig för mycket i alla projekt utan koncentrera mig på att må bra och ta väl hand om min kropp.
Så nu ska jag ta och beställa några böcker, hurra för längre nätter!
Middagsbekymmer
Söndag igen - jag förstår inte vart veckosluten tar vägen! Jag tycker ju att det nyss var fredagkväll!
Gårdagen gick i snusdepressionens självömkande töcken, så i morse bestämde jag mig för att inte ha en likadan dag! Jag vägrar att låta nikotinet bestämma över mig! Jag tänker inte lämna några flera snusdepressionsrapporter, nu är det bara att gilla läget för min del. Jag har slutat snusa och så är det. Punkt.
Tog en härlig förmiddagspromenad efter frukosten, det är inte att tänka på någon annan träning pga underlivsläckaget. Om en vecka ska jag sätta in en ny hormonspiral och jag hoppas på att jag åter får leva normalt alla veckor i månaden, inte vara så begränsad som jag är nu var fjärde vecka!
Dagens andra utmaning (den första är att komma upp) är vad vi ska ha till middag idag. Jag gillar att laga mat, men ibland tar fantasin slut. Jag får väl göra som jag brukar - gå till butiken och se om de har någonting gott... dock blir det nog en efterrätt med äpplen, det är jag ganska säker på.
Fisk kanske vore gott? Eller kyckling?
Gårdagen gick i snusdepressionens självömkande töcken, så i morse bestämde jag mig för att inte ha en likadan dag! Jag vägrar att låta nikotinet bestämma över mig! Jag tänker inte lämna några flera snusdepressionsrapporter, nu är det bara att gilla läget för min del. Jag har slutat snusa och så är det. Punkt.
Tog en härlig förmiddagspromenad efter frukosten, det är inte att tänka på någon annan träning pga underlivsläckaget. Om en vecka ska jag sätta in en ny hormonspiral och jag hoppas på att jag åter får leva normalt alla veckor i månaden, inte vara så begränsad som jag är nu var fjärde vecka!
Dagens andra utmaning (den första är att komma upp) är vad vi ska ha till middag idag. Jag gillar att laga mat, men ibland tar fantasin slut. Jag får väl göra som jag brukar - gå till butiken och se om de har någonting gott... dock blir det nog en efterrätt med äpplen, det är jag ganska säker på.
Fisk kanske vore gott? Eller kyckling?
lördag, september 23, 2006
Depressions-virus
En italiensk-inspirierad middag har inmundigats för en stund sedan. Betydligt godare än gårdagens middag på lokal.
Det är bara så svårt att sluta äta, jag är van vid att stoppa i en snus efter maten, efter det kan man ju inte äta. Nu blir det liksom inget stopp... jag bara fortsätter och fortsätter...
Jag kommer nog att svälla något under de här första veckorna utan snus, men det är väl sådant jag får räkna med. Jag har ju kläder med gummiband i midjan...och säkert hittar jag en storlek större kläder någonstans längst inne i garderoben...jag brukar inte slänga kläder som har blivit för stora, endast kläder som har blivit för små. Det är alldeles för deprimerande att ha för små kläder i garderoben... och deprimerande saker ska man göra sig av med fort!
Tänkte köra Body Combat idag, men efter en stunds stilla cyklande på stan ville jag bara hem och sova, kände mig alldeles slut! Så inte nog med att jag kom i säng i tid inatt och sov länge på förmiddagen, jag har även sovit två timmar middag idag!
Det är säkert nåt depressions-virus som håller på att härja i min kropp. Men jag tänker sova ut den, den ska ha så trist i min kropp att den flyr!
Nu ska jag pigga upp min själ med lite glass! Depressions-virus trivs inte i människor som njuter....
Det är bara så svårt att sluta äta, jag är van vid att stoppa i en snus efter maten, efter det kan man ju inte äta. Nu blir det liksom inget stopp... jag bara fortsätter och fortsätter...
Jag kommer nog att svälla något under de här första veckorna utan snus, men det är väl sådant jag får räkna med. Jag har ju kläder med gummiband i midjan...och säkert hittar jag en storlek större kläder någonstans längst inne i garderoben...jag brukar inte slänga kläder som har blivit för stora, endast kläder som har blivit för små. Det är alldeles för deprimerande att ha för små kläder i garderoben... och deprimerande saker ska man göra sig av med fort!
Tänkte köra Body Combat idag, men efter en stunds stilla cyklande på stan ville jag bara hem och sova, kände mig alldeles slut! Så inte nog med att jag kom i säng i tid inatt och sov länge på förmiddagen, jag har även sovit två timmar middag idag!
Det är säkert nåt depressions-virus som håller på att härja i min kropp. Men jag tänker sova ut den, den ska ha så trist i min kropp att den flyr!
Nu ska jag pigga upp min själ med lite glass! Depressions-virus trivs inte i människor som njuter....
fredag, september 22, 2006
En trevlig kväll trots allt
Var ute och käkade på lokal idag. Ett nytt ställe. Det stället får inte besök av oss flera gånger.
Köpte drygt fyra hekto godis som jag har tryckt i mig under kvällen. Mår illa nu, det var två marmeladbollar för mycket.
Underlivet läcker. Läcker och läcker - det är rena forsen igen! Hb:t dippar väl ännu mera nu, snart ligger jag väl under 120!
Vill ha snus. Tänker inte snusa. Gnuggar på nikotinplåstret.
Jag har två olästa tidskrifter och en oläst bok brevid, TV:n framför och mina käraste - min Dotter, min Älskade och min laptop - i sängen med mig .
Det kommer att bli en trevlig fredagkväll, trots allt!
Köpte drygt fyra hekto godis som jag har tryckt i mig under kvällen. Mår illa nu, det var två marmeladbollar för mycket.
Underlivet läcker. Läcker och läcker - det är rena forsen igen! Hb:t dippar väl ännu mera nu, snart ligger jag väl under 120!
Vill ha snus. Tänker inte snusa. Gnuggar på nikotinplåstret.
Jag har två olästa tidskrifter och en oläst bok brevid, TV:n framför och mina käraste - min Dotter, min Älskade och min laptop - i sängen med mig .
Det kommer att bli en trevlig fredagkväll, trots allt!
torsdag, september 21, 2006
Minidepression igen
Minidepression idag igen. Sovit dåligt två nätter, i natt var jag uppe en timme...vaknade och kunde inte somna om..låg och vred mig i sängen först men insåg att ögonen ville vara öppna och gick då upp en stund. Drack en mugg med varm mjölk - äckligt men effektivt, läste gårdagens morgontidning, därefter kunde jag somna om.
Naturligtvis var jag närmast döende när det var dags att kliva upp, av trötthet men även kroppen värkte, av all träning igår, kunde knappt gå...småledena i fötterna tycker inte om barfotahopp!
Jag vet att min gnällighet beror på minskad nikotin-intag, det retar mig ännu mera...att jag ska bli deprimerad av att inte få i mig gift! Allting känns rätt grått och trist, det är nästan inte ens kul att fundera ut smålurigheter att skriva om i Hednings blogg.
Då är det illa, när jag inte ens vill vara lite smådjävlig.
Naturligtvis var jag närmast döende när det var dags att kliva upp, av trötthet men även kroppen värkte, av all träning igår, kunde knappt gå...småledena i fötterna tycker inte om barfotahopp!
Jag vet att min gnällighet beror på minskad nikotin-intag, det retar mig ännu mera...att jag ska bli deprimerad av att inte få i mig gift! Allting känns rätt grått och trist, det är nästan inte ens kul att fundera ut smålurigheter att skriva om i Hednings blogg.
Då är det illa, när jag inte ens vill vara lite smådjävlig.
onsdag, september 20, 2006
Predikan om fysisk aktivitet
Förmiddagen bara svischar förbi! Började dagen med ett core-expresspass, körde först uppvärmning med Power Walk i dryga 20 minuter - på min tid sa man rask promenad - så jag fick en hel timme fysisk aktivitet på morgonen.
Det är härligt att komma till jobbet och vara färdigtränad för dagen. Fast jag vet ju att jag kommer att gå på karatepasset i kväll i alla fall, bara för att det är så roligt!
Jag har skapat ett beroende av träning, jag har kämpat många år med det och nu äntligen har jag hittar fysiska aktiviteter som jag vill göra, som är roliga under tiden och inte bara skönt efteråt!
Jag hittade karaten som 40-åring, jag bara ville prova, en ungdomsdröm och jag gjorde det! Visserligen funderade jag allvarligt på att gå hem efter halva uppvärmningspasset första gången, men med tiden har det blivit roligare och roligare. Och jag har börjat leta efter andra former av träning också, det gäller att hitta träningsformer som man trivs med.
Jag har dansat magdans, jag har provat på yoga, jag har simmat och testat Friskis o Svettis... mm mm. Jag har sprungit och gör det fortfarande men funderar på att testa att öka konditionen med spinning istället, det kanske är kul.
Dessutom har jag nu äntligen testat Body Combat och det är konditionskrävande. Det tänker jag fortsätta med, trots att jag höjer medelåldern med 15-20 år i lokalen och inte orkar med hela passet utan får fuska på slutet.
Så ge inte upp, fortsätt att leta, det finns något därute för dig också, det är aldrig försent att börja träna! Jag upprepar: det är aldrig försent att börja träna!
Det viktigaste är inte vad du gör utan att du gör något fysiskt lätt/något anstängande minst 30 minuter om dagen (2 x15 funkar bra också) och lägger till två till tre pass i veckan med lite mer svettig aktivitet (bastu räknas inte!).
Ut och rör på dig!
-------------------------------------------------------------------------
Snusrapport dag 4:
Väldiga snussug tidvis, går i vågor. Men ännu en dag utan snus kan läggas till protokollet.
Det är härligt att komma till jobbet och vara färdigtränad för dagen. Fast jag vet ju att jag kommer att gå på karatepasset i kväll i alla fall, bara för att det är så roligt!
Jag har skapat ett beroende av träning, jag har kämpat många år med det och nu äntligen har jag hittar fysiska aktiviteter som jag vill göra, som är roliga under tiden och inte bara skönt efteråt!
Jag hittade karaten som 40-åring, jag bara ville prova, en ungdomsdröm och jag gjorde det! Visserligen funderade jag allvarligt på att gå hem efter halva uppvärmningspasset första gången, men med tiden har det blivit roligare och roligare. Och jag har börjat leta efter andra former av träning också, det gäller att hitta träningsformer som man trivs med.
Jag har dansat magdans, jag har provat på yoga, jag har simmat och testat Friskis o Svettis... mm mm. Jag har sprungit och gör det fortfarande men funderar på att testa att öka konditionen med spinning istället, det kanske är kul.
Dessutom har jag nu äntligen testat Body Combat och det är konditionskrävande. Det tänker jag fortsätta med, trots att jag höjer medelåldern med 15-20 år i lokalen och inte orkar med hela passet utan får fuska på slutet.
Så ge inte upp, fortsätt att leta, det finns något därute för dig också, det är aldrig försent att börja träna! Jag upprepar: det är aldrig försent att börja träna!
Det viktigaste är inte vad du gör utan att du gör något fysiskt lätt/något anstängande minst 30 minuter om dagen (2 x15 funkar bra också) och lägger till två till tre pass i veckan med lite mer svettig aktivitet (bastu räknas inte!).
Ut och rör på dig!
-------------------------------------------------------------------------
Snusrapport dag 4:
Väldiga snussug tidvis, går i vågor. Men ännu en dag utan snus kan läggas till protokollet.
tisdag, september 19, 2006
Letar träningsbyxor
Jag var och provade nya träningsbyxor igår. Såg ut att vara helt OK i annonsen och skulle finnas i även stora storlekar.
Men jag förstår inte hur jag ska få ett par byxor att sitta kvar 10-15 cm under navelnivå - det är ju där jag har den största delen av det underhudsfett jag har så gott om. Bilden till höger är jag, dock är den konkava kurvan vid magen konvex ...Photoshop fixar det mesta. Drar man upp byxorna där de sitter kvar - dvs i fördjupningen som bildas mellan valken över navel och valken under naveln, då ser det inte riktigt bra ut en bit längre ner.
Varför kan de inte tillverka byxor för riktiga Ninja-kvinnor?
Snusrapport dag 3:
Tomheten under läppen kvar. Suget starkt. Jag med.
Men jag förstår inte hur jag ska få ett par byxor att sitta kvar 10-15 cm under navelnivå - det är ju där jag har den största delen av det underhudsfett jag har så gott om. Bilden till höger är jag, dock är den konkava kurvan vid magen konvex ...Photoshop fixar det mesta. Drar man upp byxorna där de sitter kvar - dvs i fördjupningen som bildas mellan valken över navel och valken under naveln, då ser det inte riktigt bra ut en bit längre ner.
Varför kan de inte tillverka byxor för riktiga Ninja-kvinnor?
Snusrapport dag 3:
Tomheten under läppen kvar. Suget starkt. Jag med.
Fortfarande kvinnlig och ljuv
Det blev kapa topparna. Håret är avkapat rakt av vid axlarna (egentligen nuddar håret pars acendes på musculus trapezius, men det säger väl er inget?)
Det går alldeles utmärkt att sätta upp det och det ser inte slitet ut.
Nästa gång blir det nog kort, kanske.
Det går alldeles utmärkt att sätta upp det och det ser inte slitet ut.
Nästa gång blir det nog kort, kanske.
Ambivalens
Kan inte bestämma mig - klippa håret kort eller bara rensa topparna.
Fördel kort hår ;
Torkar snabbt, behöver aldrig sättas upp, jag ser yngre och tuffare ut.
Fördel långt hår:
Kan sättas upp istället för tvättas varje morgon, jag ser snällare och kvinnligare ut.
Nackdel kort hår:
Måste fönas varje morgon, jag ser hård ut, kan inte sättas upp.
Nackdel långt hår:
Tar tid att torka, måste grejas med en massa inpackningar, jag ser mesig ut.
Måste bestämma mig inom snar framtid, har tid hos frissan 16.30.
Det var längesedan jag hade riktigt långt hår....
Fördel kort hår ;
Torkar snabbt, behöver aldrig sättas upp, jag ser yngre och tuffare ut.
Fördel långt hår:
Kan sättas upp istället för tvättas varje morgon, jag ser snällare och kvinnligare ut.
Nackdel kort hår:
Måste fönas varje morgon, jag ser hård ut, kan inte sättas upp.
Nackdel långt hår:
Tar tid att torka, måste grejas med en massa inpackningar, jag ser mesig ut.
Måste bestämma mig inom snar framtid, har tid hos frissan 16.30.
Det var längesedan jag hade riktigt långt hår....
måndag, september 18, 2006
Nöjd med dagen
Jag känner mig riktigt nöjd med dagen.
På jobbet fick jag en kram av en dam som blev så himla glad när jag sa att det inte är försent att börja träna när man är 70 år, tvärtom, då ger det resultat snabbt. Hon skulle ringa Korpen och Friskis & Svettis idag för att komma igång!
Hann med att fixa en riktig middag före träningen, nu har jag mat till morgondagens lunch också! Känner mig huslig...
Karatepasset var härligt idag, mycket teknik men ändå svettigt! Kom hem strax efter 21 men min Älskade hade kommit ihåg att spela in CSI, så den kan jag titta på imorgon.
Snusrapport dag 2:
Inget vredesutbrott idag. Bara en molande tomhet under läppen.
Hittade en dosa med tre påsar snus i träningsväskan. Tog ett blixtsnabbt beslut, utan att tänka efter alltför mycket, och jag sprang till toan och spolade ner dom. Jag vet att inte går att slänga det i soporna...det är alldeles för lätt att gräva i soporna!
24 timmars nikotinplåster är inte att rekommendera för dem som duschar fler än en gång om dagen.
Dags för kvällens glassranson.
På jobbet fick jag en kram av en dam som blev så himla glad när jag sa att det inte är försent att börja träna när man är 70 år, tvärtom, då ger det resultat snabbt. Hon skulle ringa Korpen och Friskis & Svettis idag för att komma igång!
Hann med att fixa en riktig middag före träningen, nu har jag mat till morgondagens lunch också! Känner mig huslig...
Karatepasset var härligt idag, mycket teknik men ändå svettigt! Kom hem strax efter 21 men min Älskade hade kommit ihåg att spela in CSI, så den kan jag titta på imorgon.
Snusrapport dag 2:
Inget vredesutbrott idag. Bara en molande tomhet under läppen.
Hittade en dosa med tre påsar snus i träningsväskan. Tog ett blixtsnabbt beslut, utan att tänka efter alltför mycket, och jag sprang till toan och spolade ner dom. Jag vet att inte går att slänga det i soporna...det är alldeles för lätt att gräva i soporna!
24 timmars nikotinplåster är inte att rekommendera för dem som duschar fler än en gång om dagen.
Dags för kvällens glassranson.
Första snusfria dygnet
Snart ett dygn utan snus. Det känns helt OK, jag har ju plåster för att minimera abstinensen. Men hela tiden kommer jag på mig själv att tänka på att det vore läge att stoppa in en snus...jag har ju i princip haft snus under läppen hela min vakna tid.
Jag låter bara bli nästa snus, svårare än så kan det ju inte vara?!
Jag låter bara bli nästa snus, svårare än så kan det ju inte vara?!
söndag, september 17, 2006
Saknar snus
Tack allihopa som ger mig styrka att sluta snusa...eller rättare sagt, ni gör så jag inte kan börja igen. Det skulle bli alltför nesligt, såsom jag har orerat om det nu i några inlägg.
Just nu känns det som jag skulle vilja börja leta i alla väskor och jackfickor, men stoltheten tar emot. Jag tror också att allting är tömt, jag har planerat snusstoppet några veckor nu och letat fram alla gamla gömda dosor.
Jag får ta och tejpa på mig ett plåster, maxstyrka. Några veckors sakta nedtrappning av nikotinet för att inte få alltför mycket fysiska besvär som frossa och huvudvärk. Jag vet också att mitt humör inte blir till det bättre när jag får abstinens, jag måste ju tänka på mina medmänniskor och mina patienter. Så det blir plåster.
Men det hjälper inte mot det orala behovet...hela tiden går tungan upp under läppen och söker...tomt! Det är värst. Att inte få stoppa in en snus under läppen.
Jag är på väg in i en depression. Snabbt och säkert.
Just nu känns det som jag skulle vilja börja leta i alla väskor och jackfickor, men stoltheten tar emot. Jag tror också att allting är tömt, jag har planerat snusstoppet några veckor nu och letat fram alla gamla gömda dosor.
Jag får ta och tejpa på mig ett plåster, maxstyrka. Några veckors sakta nedtrappning av nikotinet för att inte få alltför mycket fysiska besvär som frossa och huvudvärk. Jag vet också att mitt humör inte blir till det bättre när jag får abstinens, jag måste ju tänka på mina medmänniskor och mina patienter. Så det blir plåster.
Men det hjälper inte mot det orala behovet...hela tiden går tungan upp under läppen och söker...tomt! Det är värst. Att inte få stoppa in en snus under läppen.
Jag är på väg in i en depression. Snabbt och säkert.
torsdag, september 14, 2006
Ister i serviceyrke?
Vi har återigen fått lära oss hur vi ska "ge service" till patienterna. Problemet med att överföra en fd flygvärdinnans (hon som föreläste) servicetänkande till en sjukgymnasts servicetänkande är lite knivigt.
Flygvärdinnan vill ha tillbaka kunden och ska helst ge kunden det kunden vill ha, plus lite till som kunden inte visste om att hon behövde...då är det service.
För mig som sjukgymnast gäller nästan det motsatta. Jag ska se till att patienten går hem och aldrig kommer tillbaka igen!
Jag jobbar med skattebetalarnas pengar, jag måste se till att ingen som kan klara sig själv behöver utnyttja vården, för att frigöra resurser till de mest behövande.
Jag ska inte alltid ge patienten det hon vill ha, utan jag ska försöka få patienten att upptäcka vad hon kan göra själv för att bli bra och hur hon ska göra för att undvika återfall. Jag kan inte ge patienten massage för att hon tycker att hon är spänd, för massage är en passiv behandlingsform som inte ger varaktig förbättring, det är jätteskönt för stunden och ett par dagar efteråt, däremot kan ett förändrat rörelsebeteende, träning och töjning göra henne bra på sikt.
Patienten får alltså inte det hon vill ha - är det dålig service?
Det svåra är att få patienten att gå härifrån med insikten att hon själv kan göra något.Det allra svåraste är att henne att komma på detta själv, under samtalet och undersökningen, så att hon själv kommer med förslag och frågor - då vet jag att patienten faktiskt kommer att följa råd och tips som jag ger.
Men det är inte service enligt flygvärdinnemodellen. För den patienten kommer aldrig tillbaka.
Flygvärdinnan vill ha tillbaka kunden och ska helst ge kunden det kunden vill ha, plus lite till som kunden inte visste om att hon behövde...då är det service.
För mig som sjukgymnast gäller nästan det motsatta. Jag ska se till att patienten går hem och aldrig kommer tillbaka igen!
Jag jobbar med skattebetalarnas pengar, jag måste se till att ingen som kan klara sig själv behöver utnyttja vården, för att frigöra resurser till de mest behövande.
Jag ska inte alltid ge patienten det hon vill ha, utan jag ska försöka få patienten att upptäcka vad hon kan göra själv för att bli bra och hur hon ska göra för att undvika återfall. Jag kan inte ge patienten massage för att hon tycker att hon är spänd, för massage är en passiv behandlingsform som inte ger varaktig förbättring, det är jätteskönt för stunden och ett par dagar efteråt, däremot kan ett förändrat rörelsebeteende, träning och töjning göra henne bra på sikt.
Patienten får alltså inte det hon vill ha - är det dålig service?
Det svåra är att få patienten att gå härifrån med insikten att hon själv kan göra något.Det allra svåraste är att henne att komma på detta själv, under samtalet och undersökningen, så att hon själv kommer med förslag och frågor - då vet jag att patienten faktiskt kommer att följa råd och tips som jag ger.
Men det är inte service enligt flygvärdinnemodellen. För den patienten kommer aldrig tillbaka.
onsdag, september 13, 2006
Lasternas summa bör vara konstant?
Underbart karatepass idag! Bara genomsvettig och skakig i benen, var inte ett dugg spyfärdig! Kände mig lite tveksam till om jag skulle, ville inte, det tog emot, trots att jag vet att jag gillar det när jag väl kommer dit.
Och jag tog mig dit. Förhandlade länge med mitt bättre jag och hon hade bäst argument den här gången.
Hoppas att hon klarar argumenteringen nästa vecka när snusstoppet är ett faktum...mitt vanliga sämre jag börjar redan ångra och slingra sig. Nu är det bara dryga två dosor kvar...det går år mycket snus på jobbet, jag ska ju hinna med att snusa mellan patienterna, kan inte ha snus under läppen när jag är inne hos patient! Så på jobbet är det bara in med en snus, suga på den av bara f-n och så fort ut igen!
Varför ska jag sluta snusa? Det är nästan inga nackdelar med att snusa... jag kommer inte att få bättre luktsinne, kondition som man får när man slutar röka. Den enda fördelen är väl att jag slipper ha snusdosan med mig. Och?! Och?!
Dessutom ska summan av lasterna vara konstant - om jag har slutat röka, kröka och nu även snusa - vad är det som blir kvar, men större mängd?
Och jag tog mig dit. Förhandlade länge med mitt bättre jag och hon hade bäst argument den här gången.
Hoppas att hon klarar argumenteringen nästa vecka när snusstoppet är ett faktum...mitt vanliga sämre jag börjar redan ångra och slingra sig. Nu är det bara dryga två dosor kvar...det går år mycket snus på jobbet, jag ska ju hinna med att snusa mellan patienterna, kan inte ha snus under läppen när jag är inne hos patient! Så på jobbet är det bara in med en snus, suga på den av bara f-n och så fort ut igen!
Varför ska jag sluta snusa? Det är nästan inga nackdelar med att snusa... jag kommer inte att få bättre luktsinne, kondition som man får när man slutar röka. Den enda fördelen är väl att jag slipper ha snusdosan med mig. Och?! Och?!
Dessutom ska summan av lasterna vara konstant - om jag har slutat röka, kröka och nu även snusa - vad är det som blir kvar, men större mängd?
Jag hyllar Right Said Fred
Right Said Fred, Närabögenupplevelser, bloggade igår om äktenskap;
Här ett kort utdrag ur hans inlägg:
"Skulle man kunna tänka sig att införa civiläktenskap för alla, med offentligt utsedda vigselförättare? Den som ville kunde fortfarande ingå äktenskap i samband med valfri ceremoni, med den skillnaden att den juridiska biten skiljs från ceremonin och kyrkan. Ett förbund med Gud borde väl kunna ingås utan inblandning av staten och juridiken, om det nu är det man vill göra?"
Det är en av de smartaste idéer jag har läst om på länge.
För, varför ska en religiös ceremoni ha en juridisk giltighet? Dopet har det inte, inte heller konfirmationen...varför äktenskapet?
Förresten, är muslimska äktenskap, ingådda i Sverige, juridiskt giltiga i Sverige? Hinduernas? Någon som vet?
Right Said Fred for President! (Ok, statsminister!)
Min otroligt lata dag
Det är inte sant. Ett återbud till på eftermiddagen. Fyra återbud, nybesök dessutom, på en dag, det har inte hänt på åratal! Dessutom har telefonen i princip varit död idag.
Vad har hänt med människorna? Blir dom bra bara av att veta att de ska till mig? Eller har någon skvallrat om mina behandlingsmetoder?
No pain - no gain är mitt motto.
Vad har hänt med människorna? Blir dom bra bara av att veta att de ska till mig? Eller har någon skvallrat om mina behandlingsmetoder?
No pain - no gain är mitt motto.
Latar mig på jobbet
Tre återbud på morgonen, 3 x 45 minuter tomt i tidboken, innebär att jag har tid att komma ikapp och städa skrivbordet. Varför kan inte människor lära sig att ringa återbud dagen innan? Då hade jag fått plats med tre andra nya. Nu finns det inte en chans att få hit någon. *muttrar*
Öppnar telefonen ifall om att det skulle bli något akut ärende, men det kommer aldrig några sådana när man har tid.
Hmmm. Korgen för "Borde ha gjorts igår" är full... alla papper flyttas till skrivbordslådan "Ångest".
Klart!
Nu kan jag ägna mig åt bloggen en stund, tror att jag tar fikarasten vid skrivbordet och läser en massa oriktiga, substanslösa, värdelösa bloggar!
tisdag, september 12, 2006
Mitt enkla arbete
Att ha gamla, lätt dementa patienter är enkelt. Träningsprogrammet de gör känns alltid nytt för dem.
Bara de kommer ihåg att komma hit.
Bara de kommer ihåg att komma hit.
måndag, september 11, 2006
Mina märkliga ben
Det blev för tufft att köra två pass idag.
Körde ett bodypump-pass direkt efter jobbet, det var introduktionspass, jag tänkte att jag skulle få alla rörelser rätt från början, planen är inte att köra två pass samma dag, det är jag för gammal för. Det passet gick bra, hade ganska lite vikter för att få rätt teknik...men man kör ju fem minuter med samma muskelgrupp åt gången så det kändes lite ändå! Benen kändes lite darriga efteråt, men för övrigt kände jag mig fräsch.
Så det var bara karatepasset kvar, tre timmar senare. Klarade en timme av passet, därefter började mina ben bete sig lite annorlunda än vanligt. Jag kunde bara stå spikrak eller knäböja fullt. Inget mellanläge. Det såg ju inte så bra ut när vi skulle träna kata - teknikserier efter förutbestämda mönster. För antingen stod jag nedhukad på knä eller stod stel som en pinne.
Jag var tvungen att bryta passet. Märklig upplevelse!
Till råga på allt hade jag glömt att packa ner handduk och fick torka mig på en svettig karatedräkt, byxbenen var minst svettiga.
Jag känner mig rätt nöjd ändå, ingen träningsvärk i magen!
Körde ett bodypump-pass direkt efter jobbet, det var introduktionspass, jag tänkte att jag skulle få alla rörelser rätt från början, planen är inte att köra två pass samma dag, det är jag för gammal för. Det passet gick bra, hade ganska lite vikter för att få rätt teknik...men man kör ju fem minuter med samma muskelgrupp åt gången så det kändes lite ändå! Benen kändes lite darriga efteråt, men för övrigt kände jag mig fräsch.
Så det var bara karatepasset kvar, tre timmar senare. Klarade en timme av passet, därefter började mina ben bete sig lite annorlunda än vanligt. Jag kunde bara stå spikrak eller knäböja fullt. Inget mellanläge. Det såg ju inte så bra ut när vi skulle träna kata - teknikserier efter förutbestämda mönster. För antingen stod jag nedhukad på knä eller stod stel som en pinne.
Jag var tvungen att bryta passet. Märklig upplevelse!
Till råga på allt hade jag glömt att packa ner handduk och fick torka mig på en svettig karatedräkt, byxbenen var minst svettiga.
Jag känner mig rätt nöjd ändå, ingen träningsvärk i magen!
lördag, september 09, 2006
Tonårsdotter gör uppror?
Dagens shoppingrunda är över. Det blev inte så mycket, bara ett häftigt draperi att gömma "portalen" mellan vardagsrummet och Dotterns avdelning... ett tyg som är lite annorlunda mönstrat...jag vet inte riktigt om det är skitläckert eller skitfult.
Dottern däremot köpte en blus och hon fick en klocka också, hon har pratat om att köpa klocka länge så nu fick hon en. Hon är lite märklig, valde den rätt billiga modellen, trots att hon kunde ha fått den som var dubbelt så dyr...men hon tyckte inte man skulle lägga ner så mycket pengar på en klocka. Oerhört märkligt resonemang, tycker jag.
Men det är väl tonårsupproret, igår föreslog hon att vi skulle städa och idag hängde hon upp tvätten frivilligt...förutom att hon klev upp redan vid 10 imorse, väckte oss.
Snart slutar hon väl att chatta med oss och kräver att vi talar IRL.
Dottern däremot köpte en blus och hon fick en klocka också, hon har pratat om att köpa klocka länge så nu fick hon en. Hon är lite märklig, valde den rätt billiga modellen, trots att hon kunde ha fått den som var dubbelt så dyr...men hon tyckte inte man skulle lägga ner så mycket pengar på en klocka. Oerhört märkligt resonemang, tycker jag.
Men det är väl tonårsupproret, igår föreslog hon att vi skulle städa och idag hängde hon upp tvätten frivilligt...förutom att hon klev upp redan vid 10 imorse, väckte oss.
Snart slutar hon väl att chatta med oss och kräver att vi talar IRL.
fredag, september 08, 2006
Måndagslöst liv
Tidvis blir jag nervös, väntar på katastrofen som ska komma, så här bra kan jag väl inte få ha det? Efter den roliga helgen kommer den trista måndagen, då allting ska betalas, betalas med smärta och tårar... NEJ!
Hur många är det förunnat att ha en Dotter som överraskar varje dag med nya tankar, som visar sig bli en ung kvinna med empati och känsla för rättvisa, som funderar även över de tunga sakerna i livet, inte bara färgen på läppglansen.
Hur många är det förunnat att vara älskad och få älska?
Hur många är det förunnat att ha ett förhållande som känns helt rätt, ett förhållande där ingenting är dolt, ingenting för svårt att tala om, där respekten för den andras liv är viktig. Ett förhållande där ingen tvekan finns.
Hur många är det förunnat att ha ett arbete som man trivs med och som känns utvecklande?
Jag börjar lita på att livet faktiskt kan vara riktigt bra. Att även jag har rätt att vara lycklig. Katastrofen kanske inte kommer... de senaste två åren i mitt liv har känts som en enda lång helg! Det känns som om det inte blir fler måndagar i mitt liv igen och skulle det bli måndag, vet jag att helgen kommer igen.
Tillit till livet.
Hur många är det förunnat att ha en Dotter som överraskar varje dag med nya tankar, som visar sig bli en ung kvinna med empati och känsla för rättvisa, som funderar även över de tunga sakerna i livet, inte bara färgen på läppglansen.
Hur många är det förunnat att vara älskad och få älska?
Hur många är det förunnat att ha ett förhållande som känns helt rätt, ett förhållande där ingenting är dolt, ingenting för svårt att tala om, där respekten för den andras liv är viktig. Ett förhållande där ingen tvekan finns.
Hur många är det förunnat att ha ett arbete som man trivs med och som känns utvecklande?
Jag börjar lita på att livet faktiskt kan vara riktigt bra. Att även jag har rätt att vara lycklig. Katastrofen kanske inte kommer... de senaste två åren i mitt liv har känts som en enda lång helg! Det känns som om det inte blir fler måndagar i mitt liv igen och skulle det bli måndag, vet jag att helgen kommer igen.
Tillit till livet.
Cyklar mig skitig
Min Dotter fick en fin cykel förra sommaren. 21 växlar, utan skärmar osv. Jag tvingade på henne en bakskärm i alla fall, tänkte på all tvätt...Nu vill hon helst ha min cykel till skolan, det blir ju prickigt på ryggen om det är blött ute, skärmen är inte riktigt bra. Dessutom var kedjan rasslig och däcken dåligt pumpade på hennes cykel och min cykel har en bra cykelkorg att ha saker i.
Jag har alltså hennes 21-växlade cykel, utan framskärm och cykelkorg och hon har min fina damcykel. Kedjan är smörjd och däcken pumpade på hennes cykel, hon räknade kallt med att jag skulle fixa det.
Det märkliga är att det går inte cykla lugnt med hennes cykel.
Jag har fått ner tiden från hemmet till arbetet från 15-16 minuter till 13-14 minuter, det är knappt 5 km att cykla. Då stannar jag inte för rödljus, inte släpper jag förbi någon heller. Skulle någon, mot förmodan, befinna sig framför mig, måste jag förbi, helst i uppförsbacke. Och det får inte se ut som om det vore jobbigt att cykla om någon...lugn och stadig andning under förbicyklingen!
Jag är skitig och svettig när jag kommer fram, cykeln saknar framskärm och när jag cyklar över vattenpölar stänker det upp en massa lort under och mellan mina hakor. Jag känner mig riktigt sportig när jag kommer till jobbet, skitig och svettig!
Tur att vi har dusch på jobbet!
Jag har alltså hennes 21-växlade cykel, utan framskärm och cykelkorg och hon har min fina damcykel. Kedjan är smörjd och däcken pumpade på hennes cykel, hon räknade kallt med att jag skulle fixa det.
Det märkliga är att det går inte cykla lugnt med hennes cykel.
Jag har fått ner tiden från hemmet till arbetet från 15-16 minuter till 13-14 minuter, det är knappt 5 km att cykla. Då stannar jag inte för rödljus, inte släpper jag förbi någon heller. Skulle någon, mot förmodan, befinna sig framför mig, måste jag förbi, helst i uppförsbacke. Och det får inte se ut som om det vore jobbigt att cykla om någon...lugn och stadig andning under förbicyklingen!
Jag är skitig och svettig när jag kommer fram, cykeln saknar framskärm och när jag cyklar över vattenpölar stänker det upp en massa lort under och mellan mina hakor. Jag känner mig riktigt sportig när jag kommer till jobbet, skitig och svettig!
Tur att vi har dusch på jobbet!
torsdag, september 07, 2006
Träning av icke-träning
Det är kallt ute. Det är blött ute. Snart är det mörkt. Dessutom körde jag två pass igår, ett core-pass på morgonen och karatepass på kvällen.
Jag behöver inte jogga idag, jag kan lika gärna göra det imorgon. Varför får jag då dåligt samvete när jag hoppar över en planerad träning? Jag avskyr att få dåligt samvete.
Jag måste träna på att inte träna med gott samvete.
Jag behöver inte jogga idag, jag kan lika gärna göra det imorgon. Varför får jag då dåligt samvete när jag hoppar över en planerad träning? Jag avskyr att få dåligt samvete.
Jag måste träna på att inte träna med gott samvete.
Karatespråk
Vi har fått en ny kille på karateträningen, en svartbältare. Han kan ingen svenska, inte heller engelska. På sin dräkt har han ett märke som det står Palestinian Karate Federation så vi misstänker att han kan arabiska.
Vi har inga svårigheter att kommunicera med honom på träningen - alla tekniker och räkneord benämns ju på japanska och instruktören visar allt nytt med sin egen kropp.
Det blir väldigt tydligt att man aldrig får visa hur man gör fel...bara hur man gör rätt.
Vi har inga svårigheter att kommunicera med honom på träningen - alla tekniker och räkneord benämns ju på japanska och instruktören visar allt nytt med sin egen kropp.
Det blir väldigt tydligt att man aldrig får visa hur man gör fel...bara hur man gör rätt.
onsdag, september 06, 2006
Isters morgonvanor
Min Älskade jobbar på en annan ort än vanligt nu och han sticker redan vid 6-tiden på morgonen. Jag är hänvisad till mig själv på morgonen, måste ordna allt med frukost själv, normalt går jag in i duschen och min Älskade ordnar frukosten. Han väcker mig också varsamt med en kram, utan att prata. Så nu är det lite trögt på morgonen, när inte han är hemma.
Jag använder snoozeknappen frekvent, det är sällan jag kommer upp när klockan ringer första gången. Det hjälper inte att ställa klockan långt bort heller, då hämtar jag den bara och sover vidare. Vaknar ibland med väckarklockan in handen och ena foten i golvet. För sätter jag ner foten, blir det ju kallt om foten och då måste ju jag ha gått upp eftersom det är så obehagligt?!
Det är så skönt de veckorna Dottern är hemma, då ser hon till att jag kliver upp i tid. Fast hon klagar på att jag är svår att få upp. I morse var hon in några gånger och till slut hotade hon med att sätta på radion, Rix FM, men då studsade (=ramlade ner på golvet) jag upp.
Jag klarar inte av hurtiga, glada människor på morgonen. P 1:ans "Tankar för dagen" kan gå, men ibland är den som talar så äckligt positiv så jag inte klarar det ens. Begår jag mord någon gång så blir det före frukost. Jag misstänker att det har med blodsockret att göra, för när jag väl har fått i mig frukost inklusive halvliter kaffe är jag hur trevlig som helst.
Men det gäller ju att komma upp och till köket, brukar knäppa på vattenkokaren på vägen till duschen, sen är det bara att hälla på vattnet i presson, oftast har jag kommit ihåg att ha i kaffet också. Gröten fixar sig lätt i micron, men igår eftermiddag hittade jag en tallrik gröt i micron - jag hade glömt att äta den!
Jag har hört talas om att några har blivit piggare med åldern, att de vaknar innan väckarklockan ringer. Det sägs till och med att de inte kan sova länge på förmiddagen.
Jag tror att det är en vandringssägen.
Jag använder snoozeknappen frekvent, det är sällan jag kommer upp när klockan ringer första gången. Det hjälper inte att ställa klockan långt bort heller, då hämtar jag den bara och sover vidare. Vaknar ibland med väckarklockan in handen och ena foten i golvet. För sätter jag ner foten, blir det ju kallt om foten och då måste ju jag ha gått upp eftersom det är så obehagligt?!
Det är så skönt de veckorna Dottern är hemma, då ser hon till att jag kliver upp i tid. Fast hon klagar på att jag är svår att få upp. I morse var hon in några gånger och till slut hotade hon med att sätta på radion, Rix FM, men då studsade (=ramlade ner på golvet) jag upp.
Jag klarar inte av hurtiga, glada människor på morgonen. P 1:ans "Tankar för dagen" kan gå, men ibland är den som talar så äckligt positiv så jag inte klarar det ens. Begår jag mord någon gång så blir det före frukost. Jag misstänker att det har med blodsockret att göra, för när jag väl har fått i mig frukost inklusive halvliter kaffe är jag hur trevlig som helst.
Men det gäller ju att komma upp och till köket, brukar knäppa på vattenkokaren på vägen till duschen, sen är det bara att hälla på vattnet i presson, oftast har jag kommit ihåg att ha i kaffet också. Gröten fixar sig lätt i micron, men igår eftermiddag hittade jag en tallrik gröt i micron - jag hade glömt att äta den!
Jag har hört talas om att några har blivit piggare med åldern, att de vaknar innan väckarklockan ringer. Det sägs till och med att de inte kan sova länge på förmiddagen.
Jag tror att det är en vandringssägen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
