Saknar dekadensen!

Så lite dekadans och så mycket bra konst! Hjärnan är full av bilder och känslor - det är härligt att titta på konst!

Jag var alltså på Länskonst idag, det är en utställning där konstnärer från hela länet har sänt in bilder på sina alster till en jury som valt ut alstrerna och hängt i en vacker lokal i en Liten Stad i min närhet, bara 8 mil att åka. Eftersom det är en jurybedömd utställning håller konsten rätt hög kvalité.

Min Väninna tilldelades årets Länskonststipendium och hon hade fått en hel vägg för sig själv - det behövdes också eftersom hon hade hängt en av sina målningar - och hennes målningar är i storlek 1,5x2,5 meter - denna målning heter Skyline och är så mäktig i sin svärta och sina gråtoner!!

Gunilla Kindstrand - känd från Röda Rummet - höll invigningstalet och bad alla ställa sig en stund framför Skyline och låta bilden ta in oss i svärtan.

Väninnan hade också hängt några av sina emaljklockor till beskådan - det är härliga bilder i emalj (alltså som gamla emalj-skyltar) med urverk och visare... Tiden rinner ur emaljen!

Hon är grymt bra - min Väninna! Känner mig lite viktig när jag får vara hennes chaufför och blombärare på tillställningar som denna!

Efter invigningen, bildinsupandet och minglandet bland konstnärer och konstkännare bjöds vi på en lunchbuffé (med enbart alkoholfritt!!) varefter resan till hemstaden påbörjades...

Det kunde ha varit mera dekadans, det var så pass hög kvalité på konsten att den nästan krävde dekadans värre än cigarrettrökning som tycktes vara den enda drogen idag.

Men nån gång tror jag nog att jag hamnar på en riktigt dekadent vernissage-fest!