Isters morgonvanor

Min Älskade jobbar på en annan ort än vanligt nu och han sticker redan vid 6-tiden på morgonen. Jag är hänvisad till mig själv på morgonen, måste ordna allt med frukost själv, normalt går jag in i duschen och min Älskade ordnar frukosten. Han väcker mig också varsamt med en kram, utan att prata. Så nu är det lite trögt på morgonen, när inte han är hemma.

Jag använder snoozeknappen frekvent, det är sällan jag kommer upp när klockan ringer första gången. Det hjälper inte att ställa klockan långt bort heller, då hämtar jag den bara och sover vidare. Vaknar ibland med väckarklockan in handen och ena foten i golvet. För sätter jag ner foten, blir det ju kallt om foten och då måste ju jag ha gått upp eftersom det är så obehagligt?!

Det är så skönt de veckorna Dottern är hemma, då ser hon till att jag kliver upp i tid. Fast hon klagar på att jag är svår att få upp. I morse var hon in några gånger och till slut hotade hon med att sätta på radion, Rix FM, men då studsade (=ramlade ner på golvet) jag upp.

Jag klarar inte av hurtiga, glada människor på morgonen. P 1:ans "Tankar för dagen" kan gå, men ibland är den som talar så äckligt positiv så jag inte klarar det ens. Begår jag mord någon gång så blir det före frukost. Jag misstänker att det har med blodsockret att göra, för när jag väl har fått i mig frukost inklusive halvliter kaffe är jag hur trevlig som helst.

Men det gäller ju att komma upp och till köket, brukar knäppa på vattenkokaren på vägen till duschen, sen är det bara att hälla på vattnet i presson, oftast har jag kommit ihåg att ha i kaffet också. Gröten fixar sig lätt i micron, men igår eftermiddag hittade jag en tallrik gröt i micron - jag hade glömt att äta den!

Jag har hört talas om att några har blivit piggare med åldern, att de vaknar innan väckarklockan ringer. Det sägs till och med att de inte kan sova länge på förmiddagen.

Jag tror att det är en vandringssägen.