Saknar snus

Tack allihopa som ger mig styrka att sluta snusa...eller rättare sagt, ni gör så jag inte kan börja igen. Det skulle bli alltför nesligt, såsom jag har orerat om det nu i några inlägg.

Just nu känns det som jag skulle vilja börja leta i alla väskor och jackfickor, men stoltheten tar emot. Jag tror också att allting är tömt, jag har planerat snusstoppet några veckor nu och letat fram alla gamla gömda dosor.

Jag får ta och tejpa på mig ett plåster, maxstyrka. Några veckors sakta nedtrappning av nikotinet för att inte få alltför mycket fysiska besvär som frossa och huvudvärk. Jag vet också att mitt humör inte blir till det bättre när jag får abstinens, jag måste ju tänka på mina medmänniskor och mina patienter. Så det blir plåster.

Men det hjälper inte mot det orala behovet...hela tiden går tungan upp under läppen och söker...tomt! Det är värst. Att inte få stoppa in en snus under läppen.

Jag är på väg in i en depression. Snabbt och säkert.